Torsdag/Fredag
Har just gjort klart min inlämningsuppgift för denna vecka och känner mig rejält less på omvårdnadsämnena nu. Det var kul från början men nu känns det mest som att det upprepar sig. Satt och funderade igår på vad jag "vill bli när jag blir stor" och det finns väl inte mycket mer som är lika ångestframkallande? Jag önskar att jag var en av de personerna som visste precis vad man ville bli - men icket. Jag har inte en jäkla aning! funderar lite på studie och yrkesvägledare, kan tänka mig att mina gamla vänner skulle få sig ett rejält skratt om de skulle höra det med tanke på hur jag har varit. Men jag tror att jag skulle tycka att det var ett givande arbete. Men jag är osäker som attan.
Egentligen skulle man satsa på en bred utbildning men alla jag kan tänka mig är det stenhård konkurrens om arbetena. Som min kära vän Amanda sa så ska man självklart inte tänka enbart på det eftersom marknaden förändras, men för mig skulle det kännas som en mardröm om jag skulle gå en 3 + årig utbildning för att sedan bli arbetslös eller behöva ta jobb på typ ett callcenter.
Skulle helst av allt vilja jobba med djur men vad tusan finns det för karriär där? Skulle aldrig kunna arbeta som veterinär - både för att jag inte har betygen att komma in på utbildningen men främst för att jag inte skulle kunna klara av att avliva ett djur. Sedan tror jag att det skulle vara ett för fysiskt krävande arbete.
Tänk om jag inte hade varit reumatiker, då hade jag haft tusen olika alternativ att välja mellan, men nu måste jag hela tiden tänka efter om jag kommer klara utbildningen. På ett sätt längtar jag tillbaka till mina tonår då jag i allafall fick vara någorlunda frisk, men jag skulle ändå aldrig vilja gå tillbaka av andra anledningar. Jäkla vilka hormoner man har haft haha :)
Jaja som jag brukar säga - något blir man alltid. Synd att karlaskrället inte går med på lyxhustru men men, sånt är livet! :P
Nu ska jag ta och blänga på tv ett tag
Egentligen skulle man satsa på en bred utbildning men alla jag kan tänka mig är det stenhård konkurrens om arbetena. Som min kära vän Amanda sa så ska man självklart inte tänka enbart på det eftersom marknaden förändras, men för mig skulle det kännas som en mardröm om jag skulle gå en 3 + årig utbildning för att sedan bli arbetslös eller behöva ta jobb på typ ett callcenter.
Skulle helst av allt vilja jobba med djur men vad tusan finns det för karriär där? Skulle aldrig kunna arbeta som veterinär - både för att jag inte har betygen att komma in på utbildningen men främst för att jag inte skulle kunna klara av att avliva ett djur. Sedan tror jag att det skulle vara ett för fysiskt krävande arbete.
Tänk om jag inte hade varit reumatiker, då hade jag haft tusen olika alternativ att välja mellan, men nu måste jag hela tiden tänka efter om jag kommer klara utbildningen. På ett sätt längtar jag tillbaka till mina tonår då jag i allafall fick vara någorlunda frisk, men jag skulle ändå aldrig vilja gå tillbaka av andra anledningar. Jäkla vilka hormoner man har haft haha :)
Jaja som jag brukar säga - något blir man alltid. Synd att karlaskrället inte går med på lyxhustru men men, sånt är livet! :P
Nu ska jag ta och blänga på tv ett tag
Kommentarer
Trackback
